Sveriges största industrisatsning – ett hållbarhetsprojekt

2020-11-26

Marcus Bergman

marcus.bergman@galantus.se

Den första svenska kokseldade masugnen togs i bruk 1917, de tre kvarvarande konverteras nu till vätgasdrift. Foto: iStockphoto 

Äntligen kan vi lägga diskussionen om huruvida hållbarhet är lönsamt till handlingarna – och fokusera på framtiden. Kalkylen bakom Sveriges största industriprojekt – omställningen mot en klimatneutral järn- och stålindustri – handlar inte om framtidens klimat, utan om framtidens marknad.

Förra året släppte ståltillverkaren SSAB ut 5,5 miljoner ton koldioxid från sina två anläggningar i Luleå och Oxelösund. Det är 14 % av de svenska inhemska koldioxidutsläppen och lika mycket som hela jordbruket. Och fjorton gånger mer än hela inrikesflyget, som står för 1 % av koldioxidutsläppen i landet.

Förklaringen till de höga utsläppen är att masugnarna eldas med kol och koks, liksom i övriga världen. 

Men nu står hela stålindustrin för ett skifte – och det är Sverige som tar täten. Sedan 2016 har SSAB arbetat för att ersätta kolen och koksen med ett vätgasbaserat system. I augusti öppnade företaget en pilotanläggning i Luleå – målet är att vara koldixoidneutrala år 2045. 

Och häromdagen meddelade gruvföretaget LKAB att man övergår från att göra järnmalmspellets för att istället satsa på järnsvamp, som tillverkas med just vätgas. Omställningen kommer ta 20 år och beräknas kosta 400 miljarder. Det är Sveriges största industrisatsning, någonsin. 

Som hållbarhetskonsulter får vi ibland frågan om man kan påvisa att hållbarhetsarbete får effekt på lönsamheten. 

LKAB:s omställning ger svar på den frågan. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver företagets VD, Jan Moström och organisationen Fossilfritt Sverige, Svante Axelsson:

”Planen är grundad på en affärsmässig bedömning av den framtida marknaden. Genom att erbjuda koldioxidfria produkter kan LKAB mer än dubbla omsättningen fram till år 2045. Samtidigt som bolaget kan förse världsmarknaden med det koldioxidfria järn som är nödvändigt när världsekonomin ställer om och morgondagens järnvägar, vindkraftverk, elbilar och industrimaskiner ska produceras.”

Förutom en möjlighet till fördubblad omsättning och en produkt med global efterfrågan uppger man att mellan 2 och 3 000 jobb kommer skapas i Norrbotten under projektets gång. 

Borta är tiden då hållbarhet sågs som en kostnad utanför den affärsmässiga verkligheten. Sveriges största industriprojekt visar att hållbarhet utgör själva kärnan i affären.